Valnötsbröd på Råg och Dinkel

Tjohoo! Första "egna" brödet som har blivit "lyckat" typ, ett valnötsbröd på rågsurdeg. Det blev ett rätt saftigt och kompakt bröd som är gjort i kastrull i ugnen. Mitt "modus operandi på de här var rätt oortodoxt och jag kan inte förklara varför det blev som det blev. Tänker inte skriva något recept på det riktigt än, jag får experimetera lite till för att få det rätt. Jag tror det har potential! Det är i stort sett rågbrödet jag bakade häromdagen men fördegen som man sätter kvällen innan hade jag även i fullkorns dinkelmjöl. Vad är då dinkel? Ja, inte fan vet jag... Ulf Dinkelspiel kanske? Efter lite efterforskningar så är det en vetesort som heter speltvete och är nyttigare och inte så processerat som dagen vetemjöl. Mer om dinkel hittar du här.

Nackdelen, eller ja inte nackdel men en av dinkels egenskaper är att det inte jäser så snabbt, i mitt fall inte så mycket alls efter fördegen hade jäst, men det gör inget för jag gillar de där kompakta saftiga bröden.
Iallafall, igår kväll gjorde jag fördegen på ungefär 60/40 råg och dinkel och ställde det i kylskåpet. Detta för att det skulle jäsa över natten och under dagen så jag kunde baka det efter jobbet. Men en snabb titt i kylen på morgonen så konstaterade jag att det hade jäst grymt mycket och jag vågade inte låta det stå i tio timmar till innan jag kom hem. Som tur vad var Sofia hemma idag och hon kunde förverkliga min vision där hemma. Med telefonens hjälp från ett iskallt Olsfors där jag har vart i två dagar och skottat snö och is (don´t ask) så blandade Sofia i hälften råg och hälften dinkel i fördegen och sen lät det jäsa till jag kom hem sex timmar senare. Inte så mycket alls hände och Sofia meddelade att degen hade en konsistens som var som cement. Jaja tänkte jag, de bröd som jag hittat på själv, dvs utan recept har hittils liknat följande: En fotboll som blev paff när jag skar i det, Tjockpannkakan i högstadiet eller en Barkbit. Så cement var nytt och lite spännande och jag hade försiktiga förhoppningar om att det kanske skulle lyckas trots att jäsrapporten hemifrån götet såg lite tunn ut. När jag kom hem välte jag i cementen, eller degen i en bakplåtspappersklädd kastrull och satte in det i ugnen.
Min vän Magnus kom över och vi kollade på Mythbusters och spelade akinator, sjukt kul "gissavemjagtänkerpå" spel på nätet. Bör testas!

Brödet hade svalnat, och vi satte i oss ett par skivor och jag måste ändå säga att det kanske inte var en sån smaksensation som de tidigare men det funkade iallafall, och det var fin konsistens, såg rustikt ut, var saftigt och hade knapriga kanter och med tydlig valnötssmak. Och jag tror det har potential. Kanske med lite tweekar och ett bättre jässchema kan det här bli en höjdare.

För övrigt kan jag säga att jag nu också har en rätt degig mage, jag har bakat minst ett bröd om dagen i tre veckors tid och känner att det som det gamla ordspråket säger "börjar komma ut ur öronen på mig"... Kanske får vänta med fler bak till helgen kommer. Då skall jag bland annat göra "English Muffins" på surdeg! Sweet!

Och håll i er nu... Jag skall inom en snar framtid göra en semla! På surdeg kanske!? Finns säkert flera toffelbagare som gjort det på surdeg innan men jag är fast besluten om att göra "The Mother of all Semlor".

Tjinxit!